lördag 30 april 2011

Jorden de ärvde - Björn av Kleen

Björn af Kleens reportagebok riktar in sig på adelns jordägande och fideikommissens överlevnad trots (eller, kanske p g a lång socialdemokratisk politisk dominans i Sverige). Om man får tro författaren har ”såssarna” snarare hjälpt än stjälpt adeln att hålla kvar sina gamla jordägarprivilegier och åsidosätta lagen från 1845 om lika arvsrätt. Läs mer om vad ett fideikommiss egentligen är här.

Det är en bok som får mig att känna både förvåning och splittring. Förvåning därför att jag som de flesta andra har trott att fideikommissen verkligen avskaffades på 1960-talet och att en viss del av adeln visserligen förekommer i vissa tidningars skvallerblaskor i samband med fester, men att de i övrigt levde ett ”normalt” liv.

Splittringen kommer sig av att jag inte egentligen vet vad jag ska tycka om varken boken eller det faktum att det för vissa fideikommisser fortfarande går att skaffa sig undantag till lagstiftningen och få fideikommisset förlängt. Ett av mina större intressen har alltid varit arkitektur och på så sätt har jag alltid intresserat mig för slott och dess byggnader såväl som historien kring såklart. Därför kändes boken angelägen för mig att läsa. Björn af Kleen tar upp en del riktigt avskräckande berättelser i sin bok men det finns också avsnitt som handlar om sympatiska människor och vad de har åstadkommit.

Till min hemliga bokvän

Till min hemliga bokvän
Jag är med i bokbytet Pocket och Prassel 5.0 som En bok om dagen arrangerar. Nu tänkte jag underlätta för min hemlige bokvän. Jag har svarat på en del frågor som jag hittade var med i förra årets byte. Så här, hemliga bokvän, jag v et att du redan varit här och rekat en gång, kommer lite hjälp på traven.

*Vilken genre eller författare gillar du bäst?
Jag börjar upptäcka världens litteratur, bl a med hjälp av Lyrans jorden-runt-resa och är jättenyfiken på Afrikansk litteratur. Än så länge har jag bara läst Lila Hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie men är sugen på mera från denna kontinent (och då menar jag inte Alexander McCall Smiths böcker om Damernas detektivbyrå). Dessutom gillar jag historiska böcker, både fakta och romaner från svunnen tid.

* Vilken genre eller författare är du nyfiken på?
Förutom afrikanska författare läser jag mycket tyskt nu inför höstens bokmässa i Göteborg. Jag vill fortsätta att upptäcka författare från andra delar av världen.

* Vad har du läst, men tänkt "Aldrig mer!" om..?
Läser aldrig deckare, fantasy, skräck och mycket sällan lyrik.

* Finns det någon författare som du samlar på? Har du alla?
Nej.

* Finns det någon lista publicerad, över vad du har läst genom åren?
På min blogg finns alla böcker jag läst sedan januari i år.

* Annat litterärt, värt att veta..?
Har ett mål att jag ska läsa något av alla nobelpristagare i litteratur. Se blogginlägget om vad jag redan läst http://mimmimarie.blogspot.com/2011/04/mitt-forhallande-till-nobelpristagare.html


* Vad äter du för godis?
Jag är diabetiker och äter inte godis men någon gång syndar jag och då ska det vara salt lakrits.

* Naturgodis - ätbart eller inte..?
Ja, tack. Men inget med yougurt eller choklad på. Gillar ”torrt” naturgodis som japanmix och Bombay mix.

* Dricker du te eller kaffe? Favoriter? Odrickbart?
Älskar te. Helt svart eller rött. Dricker inte te med citron eller grönt te. Dricker inte kaffe.

* Hobby?
Släktforskning, min hund och min trädgård.

* Favoritfilm?
The Kings speech.

* Favoritmusik?
Klassiskt.

* Samlar du på något?
Vykort på slott. Udda och roliga örhängen.

torsdag 28 april 2011

Kådisbellan - Roland Schütt

Med mig som reslektyr till Spanien häromveckan hade jag Roland Schütts Kådisbellan. Det visade sig vara ett perfekt val i sammanhanget. Boken är roligt skriven men med en ton av allvar under, korta kapitel och inga långa stycken eller ens meningar. Ett lätt språk och finurliga övergångar mellan kapitlen gjorde den till en bra resebok ombord på flygplan där koncentrationen lätt svävar iväg över molnen eller sittande på hotellbalkongen läsandes under inflytandet av lite spanskt vin.

Boken handlar om en ung pojkes, Roland Schütts, utveckling till yngling och sedermera ung man under 1920-30 talen i Stockholm. (Jag tror yngling snarare än tonåring är rätt uttryck i det här sammanhanget). Det var ett tufft klimat för en ung pojke på den tiden. Roland får bekanta sig med rottingen mer än en gång, han hamnar på uppfostringsanstalt och mobbas genom både skolgången och lumpartiden.

Roland visar sig ha oändlig tåga och en förmåga att vända det negativa runt omkring honom till något positivt. Han säljer egentillverkade vindleksaker, reparerar cyklar och ordnar muckarfest men roligast av allt är när han uppfinner kådisbellan. Vid den här tiden var preventivmedel förbjudna i Sverige men Rolands föräldrar har tobakshandel och under disken säljer de kuvert innehållande kondomer. Roland uppfinner med hjälp av kådisarna en ruskigt effektiv slangbella som säljer som smör till ungarna i Stockholm.

Rolands äventyr verkar aldrig ta slut. Han hjälper Ture Nerman hjälpa flyktingar undan nazisterna så det mest agentmässiga sätt och han reser till Paris och blir bundis med Marc Chagall som visar sig ha haft en ungdomsromans med Rolands mamma.

En underhållande och lättläst bok som jag kan rekommendera.

onsdag 27 april 2011

Böcker om prins Albert

När jag skrev om min fascination för den engelska drottningen Victoria i mitt bloggstafettinlägg på Världsbokens dag gav det mersmak. Drottning Victorias make, prins Albert, prinsgemålen figurerar såklart i böckerna om drottningen och hennes liv. Albert var hennes livs kärlek och det råder ingen tvekan om att det var djup och äkta kärlek mellan makarna. Han lär aldrig ha sett åt en annan kvinna och hon slutade aldrig att hylla och ära honom. Efter hans död 1861 när drottningen var 42 år gammal gick hon alltid klädd i svart och saknade honom så till den grad att dagens forskare är överens om att hon genomgick en mycket svår kris med efterföljande depression som varade i många år.

Albert har givetvis begåvats med flera böcker tillägnade bara honom varav jag har två i min ägo. En biografi och en brevsamling. Egentligen finner jag Albert ganska tråkig och det är tveksamt om jag köper någon mer bok som bara är tillägnad honom.

tisdag 26 april 2011

Deutschland, Deutschland über alles


Kanske blir det Schloss Ludwigslust

Idag drar vi vidare från Skåne via Trelleborg-Sassnitz till Tyskland. Det ska shoppas lite inför sommarens grillkvällar men de tre dagar vi har till vårt förfogande ska vi också ha tid att träffa våra sommargrannar från Berlin, besöka minst ett slott (jag har en del på lager) och hoppas jag få tid att botanisera i en tysk boklåda. Vi ska bo mitt i det Mecklenburgiska sjöriket som ligger i forna DDR. Här finns en nationalpark som lockar och ett hägn med visenter som vore roligt att se i n.ågorlunda vilt tillstånd. Jag hoppas på stilla väder så jag slipper sjösjuka på väg över Östersjön.

måndag 25 april 2011

Konstrundan på Österlen

I påskhelgen går Östra Skånes Konstnärsgilles 43 konstrunda av stapeln. Vi brukar försöka åka dit och se några konstnärer i varje fall vartannat år. Österlen är en av mina favoritregioner i Sverige och här är det alltid vackert och välkomnande. Maken har släkt här vilket också lockar till besök. Idag drar vi dit med karta och information om de 150 konstnärer som öppnar sina ateljéer och ställer ut. Det svåraste är att sovra för det är så många vi vill se mera av.

Maria Hillfon i Lövestad ligger bra till i år, hennes målningar kommer med rekommendationer från en arbetskamrat men i övrigt får vi se vad vi hamnar. Att inte planera för mycket är lite charmen, alltid ramlar man över någon godbit.

Påsktraditoner del 7 - Den ruvande ägghönan

Det här får bli mitt sista inlägg i serien om påskens traditioner men jag kanske återkommer vid nästa högtid med andra gamla seder och bruk.

Äggkarotter i form av en ruvande höna var mycket populära i England under slutet av 1800-talet. Även svenska porslinstillverkare började göra hönor. Modellen med den ruvande hönan på sin äggkorg blev en långkörare och fanns kvar hos både Rörstrand och Gustavsberg till mitten av 1930-talet. Ägghönorna användes mest till påsk och gjordes i flera olika storlekar, från pyttesmå med plats bara för ett par ägg till jätthönor som kunde härbärgera tjugotalet ägg. Det förekom också att kycklingar och tuppar fick vara med på ett hörn.

Jag har ärvt min mormors gamla ruvande ägghöna. Hon har blivit lite luggsliten med åren men hör absolut påsken till.


Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund.

söndag 24 april 2011

Påsktraditioner del 6 - Hur vi äter äggen



Det har inte alltid varit självklart att sätta ägget i en äggkopp och äta det från toppen som jag tror de flesta gör idag. I nordeuropa var det vanligt att ha ägget liggande i en båtformad äggkopp och knacka hål på långsidan. Äggen har inte alltid ätits med sked utan varit löskokta så man med hjälp av brödbitar kan doppa och äta upp ägget. Detta sätt att äta ägg lär fortfarande praktiseras i Frankrike.

I Sverige halshugger vi ofta toppen av ägget med ett raskt slag av kniven. I England anses det som dåligt bordsskick. Här knackar man istället försiktigt sönder skalet med baksidan av sin sked och plockar bort det bit för bit. Denna sed påstås härstamma från tiden efter franska revolutionen då många franska aristokrater flydde undan flydde undan giljotinen till England. För att skona fransmännens nerver undvek de finkänsliga engelsmännen att burdust halshugga frukostäggen i deras närvaro, det kunde väcka alltför obehagliga associationer.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund.

lördag 23 april 2011

Bloggstafett på Världsbokdagen 23 april

Det är med viss bävan och lite knäsvaghet jag sätter mig för att skriva det här inlägget som ska vara med och fira Världsbokdagen. Det känns som att det krävs lite mer substans och mer eftertanke än vad jag alltid brukar lägga in i mina inlägg på bloggen. Eftersom det inte är någon tävling och alla vi som deltar gör det för att vi vill hylla boken och läsning så är det bara bra om olika människor och olika synpunkter och infallsvinklar kommer till tals.

Redan med modersmjölken fick jag med mig ett stort och brinnande intresse för historia. Det är något som jag vill säga ”Tack mamma” för. Intresset har följt mig genom livet och framförallt avspeglas det i min bokhylla, min läsning och mina bokval. Jag köper inte så ofta skönlitteratur eftersom jag räknar med att jag sällan läser böckerna mer än en gång, däremot drar jag över budgeten varje år vad gäller historiska faktaböcker men framförallt memoarer och biografier om historiska personer.

Det finns en historisk person, en kvinna, som jag i synnerhet har fastnat för och det är den engelska drottningen Victoria. Jag samlar på böcker om henne och hennes stora vitt spridda familj. Med åren har det blivit en hyfsad samling, men jag vilar inte på några lagrar. Så sent som för en vecka sedan fick jag hem en laddning från Amazon.co.uk och ökade på så vis ut mitt bibliotek.

Jag tänker inte göra någon större utläggning kring drottning Victoria och den tid hon levde och regerade, det kan den som är intresserad läsa om här. Genom biografier och memoarer av personer som stod henne nära, hennes egna brev och publicerade utdrag ur hennes dagböcker får man en annan bild av drottningen än den gängse. Hennes image är den stränga moraliska drottningen som aldrig log. ”We are not amused” är en replik som hon är känd för men det är tveksam om hon någonsin yttrade den. Hon har fått ge namn åt den era på 1800-talet då hon levde, då det brittiska imperiet blomstrade och allt som var brittiskt spreds över världen. Detta var dubbelmoralens tidevarv då man av prydhet i hemmen täckte över pianobenen för att undvika associationer. Victoria var inte sådan själv. Hon njöt av de fröjder äktenskapet med Albert gav henne och de hade en samling med tavlor med mer eller mindre avklädda damer, nakna statyer etc.

Victorias äldsta dotter, också kallad Victoria, gifte sig med Preussens kronprins och de två damerna korresponderade livligt med varandra under mer än 40 år. Flera brev i veckan strömmade mellan London och Berlin. Roger Fulford har gjort ett jättearbete genom att ge ut valda delar av denna korrespondens i sex volymer. De är ganska svåra att få tag på second hand marknaden men efter några års samlande har jag samtliga böcker. Häri diskuterar mor och dotter inte bara politik och världens händelser utan utbyter tankar, boktips med varandra. Hur man uppfostrar barn och vilka fårraser som är lämpliga för kött respektive ull. De här böckerna är så levande och underbara att läsa och man kommer brevskrivarna mycket nära känns det som.


Drottningens mera officiella korrespondens rörande politiska skeenden, regeringsangelägenheter etc finns samlade i tre volymer ”Letters of Queen Victoria 1837-1861” och i ”Queen Victoria in her Letters and Journals och i ”Queen Victorias early letters”.

De flesta aspekter ur drottningens liv har blivit föremål för en bok. Jag har några biografier endast om henne, ett par där både hon och maken prins Albert och deras gemensamma liv är huvudtemat. Det finns en bok om drottning Victorias som konstnär. Hon var inte oäven, fick lektioner av Storbritanniens främsta målare och arbetade helst med akvareller. Jag har en bok som heter ”Queen Victoria was amused” som beskriver just det jag beskrivit ovan, en lättsammare sida hos drottningen. Victoria hade slottet Balmoral i Skottland där hon gärna vistades. Två eller tre böcker har dedicerats till hennes liv där och en bok specialiserar sig på ett av hennes andra hem, Osborne House på Isle of Wight. Dessutom har jag en bok som beskriver hovet kring henne, de anställda där och livet i drottningens tjänst var.



Drottningen och prins Albert hade nio barn och 40 barnbarn som gifte sig på olika håll i Europa och som utmärkte sig på olika sätt. Många av dem har blivit föremål för olika böcker och publikationer och jag lär få anledning att återkomma till denna fascinerande familj och de böcker som fått sitt hem hos mig. Republikan som jag är kan jag ändå inte sluta att fascineras över ett mycket speciellt kvinnoöde.



Jag är högst medveten om att min lässmak i detta fall är udda men jag tycker att man ska följa sitt hjärta och sin längtan när man väljer vilka böcker man ska lägga sin tid på. Parallellt med de historiska böckerna försöker jag också läsa klassiker, litteratur från olika delar av världen och samtidigt hålla ett öga på den litteratur som är aktuell för dagen. Böcker är härlig och läsning är det bästa tidsfördriv man kan ha. Jag önskar er alla en härlig Bokens Dag.

Detta inlägg är en del av en bloggstafett för att fira Världsbokdagen.
Läs mer om stafetten hos följande bloggare:

Påsktraditioner del 5 - Påsklamm

I vår familj har det alltid stått lamm på menyn till påsk men det är långt ifrån alla som vill ha det så. Seden att äta lammstek till middag någon dag under påsken är ganska ny. Idén är hämtad från Bibelns berättelse om judarnas första påsk i Egypten. I bibeln offrades lammet dess blod målades på dörren. I Sydeuropa är påsklammet på många håll en självklarhet. Där föder tackorna sina lamm kring nyår, men svenska tackor lammar så sent att de inte används till påskstek. Det är vår tids frysteknik som gjort det möjligt för svenskarna att äta påsklamm.

fredag 22 april 2011

Bloggstaffet på Världsbokdagen 23 april

Bloggen enligt O tagit det trevliga initiativet att dra igång en bloggstafett för att fira världsbokdagen 23 april imorgon. Det var med lite skälvande knän som jag anmälde mig till detta event. Det känns stort och något som jag kommer att känna mig glad och stolt över att ta del av. Jag blev ganska tidigt klar över vad jag skulle skriva om och det ska bli spännande att läsa alla andra bloggares inlägg under dagen.

Nedan följer listan på de bloggare som kommer att göra sina inlägg, ett i timmen, under påskaftonen. Mitt inlägg kommer kl 14.00. På enligtO blogg är listan komplett med länkar till de olika hemsidorna.

00.01 enligt O
01.00 och dagarna går…
02.00 Ariels Bokhylla
03.00 Eli läser och skriver
04.00 Can’t sleep, must read
05.00 Fiktiviteter
06.00 Böcker x 3
07.00 Marias Bokblogg
08.00 the curious case of the books
09.00 Tidnings Ida
10.00 Talk nerdy to me
11.00 Bokform
12.00 Boklesebloggen min
12.30 Bokomaten
13.00 Två träd i en bokskog
14.00 Mimmimaries böcker och annat
15.00 Inreda med böcker
16.00 Can’t sleep, must read
17.00 Havsdjupens sal
18.00 Ciccis Bokblogg
19.00 Böcker etc.
20.00 Lingonhjärta
21.00 Lyrans Noblesser
22.00 Ord och inga visor
23.00 En full bokhylla är en rikedom
23.59 enligt O

Påsktraditioner del 4 - Långfredagstradition

I min mans familj finns en gammal långfredagstradition vad gäller maten. Det är nu fem generationer som ätit denna rätt var långfredag. I början av förra seklet fick min mans farmor denna rätt i sitt barndomshem i Lund varje långfredag. När hon flyttade till Småland på 1920-talet tog hon receptet och traditionen med sig hit. Det är en enkel rätt att laga och liksom svärmor före mig tycker jag att det skönt att slippa fundera på vad man sätta på middagsbordet en dag om året.

Koka ett antal ägg så de blir hårdkokta. Gör en vanlig stuvning på smör, mjöl och mjölk och krydda med salt och senap. Häll upp stuvningen i en karott och lägg på de kokta ägghalvorna. Servera med stekt prinskorv och potatis.

torsdag 21 april 2011

Påsktraditioner del 3 - Ägglekar


Jesus tvagar lärljungarnas
 fötter. Från Wikipedia

Idag på skärtorsdagen firar den kristna kyrkan att Jesus instiftade nattvarden då han åt den judiska påskmåltiden tillsammans med sina lärljungar. Namnet, skärtorsdagen, kommer av att Jesus tvättade lärljungarnas fötter innan måltiden.  Skära betydde förr rena.

När tillgången till ägg blev bättre kunde stora och små tillåta sig att leka med maten. Barnen rullade hårdkokta ägg och krockade med varandra som när man spelar kula. De vuxna kunde roa sig med äggpickning. Det gäller att stöta äggen mot varandra, stäv mot stäv och akter mot akter. Den som först får sitt ägg krossat i båda ändarna förlorar det till den andre.

Seden att färga påskäggen var mest utbrett i våra sydliga landskap. Äggen kunde färgas genom att koka dem tillsammans med t ex lökskal eller späda löv. I andra länder som Polen och Rumänien har seden att måla på ägg utvecklats till finaste konst och de urblåsta äggen sparas från år till år.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund och Wikipedia

onsdag 20 april 2011

Rapport från Alicante del 2

Vi hade turen att vara i Spanien då palmsöndagen inföll. På stora flak drogs statyer av madonnan, Jesus på korset, Jesu ridande på åsna etc runt i de centrala delarna av Alicante. Det är fascinerande att se andra människors traditioner och få vara med på ett hörn. Vi protestantiska nordbor stod lite vid sidan om och åsåg firningen. När paraden kom till sitt slut plundrades vagnarna på sina blommor och folk fick med sig en vacker bukett hem. Här deltog jag och en arbetskamrat. Ett stort fång av lila liljor fick jag som sedan gavs bort till personal på hotellet.

Bokmässigt bjöd Alicanteresan på magert utbud. Vi hade lite tid till shopping och jag ramlade bara över en slags pressbyrå som sålde böcker, dock bara på spanska tyvärr. Kunde dock notera att utbudet var ganska likt det vi har i Sverige. Jean M Auels senaste bok i Grottbjörnenserien exponerades tydligt.

Påsktraditioner del 2 - påskkäringar och påsksmällar

Små barn som klär ut sig i mammas gamla kjol, förkläde och schalett till påskkäringar för att gå till grannarna och önska en Glad Påsk och få lite godis i utbyte är en påminnelse om 1600-talets häxförföljelser. Då trodde folk på allvar att häxorna flög på sin kvast till Blåkulla för att fira Djävulens sabbat. Detta skedde under natten till skärtorsdagen och de återvände natten till påskdagen.

I vissa delar av Sverige, främst på västkusten tändes påskeldar för att hålla häxorna bort. Samma effekt skulle påsksmällarna ha. Man slängde in hemmagjorda krutsmällare i elden och sköt lösa skott med bössor eller pistoler.

Idag är det Dymmelonsdagen i stilla veckan. Dymmel kommer troligen från "dumb" eller "stumb". Stilla veckan som föregår påsken skulle nämligen vara tyst och stilla. Den här dagen fick man inte göra något som gick runt, spinna på spinnrock t ex och ingen fick slå med piska eller spö. De slagen skulle träffa Jesus Kristus.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund.

tisdag 19 april 2011

Den ovillige fundamentalisten - Hamid Mohsin

Hamid Mohsins Den ovillige fundamentalisten är min första bekantskap med en pakistansk författare och det var ett positivt möte. Boken ingår i Lyrans Jorden-runt-resa och hittills min favorit på resan. Varför?

Jo, för det första är det en modern bok utan att vara ”konstig”. Den är lättläst och hyfsat kort och fångade mig nästan från första sidan. Handlingen är i korthet en ung pakistansk man, Changez, som studerar på Princeton i USA och får ett jobberbjudande efter examen, ett erbjudande som inte går att säga nej till. Han är utvald, får hög lön, fina förmåner, resor i jobbet och har stora karriärmöjligheter framför sig när två plan flyger in i Twin Towers i New York. Det blir ett brutalt uppvaknande inte bara för mr and mrs America utan också för alla de muslimer som över en natt blir stämplade som terroristanhängare och begapas på gatan.

För huvudpersonen blir 11 september starten på en egen inre resa tillbaka till sitt ursprung i Pakistan. Läsaren får följa med i berättelsen när Changez berättar om sitt liv för en okänd västerlänning på en restaurang. Det är ett häftigt sätt för läsaren att ta del av berättelsen och spänningen stiger vem den västerländske främlingen är.

Den här boken tillhör absolut en av de bästa jag läst hittills i år, den fick mig att stanna upp och tänka till.

Påsktraditioner del 1 - Påskris

Under dagarna fram till påsk hade jag tänkt skriva lite varje dag om våra påsktraditioner och deras ursprung.

Varje påsk brukar vi pynta ett par ungbjörkar med fjädrar och binda de vid grindstolparna på den väg som går förbi gården. Det är vackert tycker jag med de färgglada fjädrarna som lyser upp tillvaron när vårblommorna ännu inte är så många.

Varför har vi påskris? Jo, liksom många andra sedvänjor finns rötterna till våra dagars traditioner att finna bakåt i tiden. Riset som numera pryds med färggranna fjädrar eller ägg var från början symbolen för Kristi långfredagsgissling som inom den katolska kyrkan levat kvar som sedvänja. Fortfarande finns fanatiska sekter som utöver självgissling högst handgripligt under dramatiska långfredagståg. Bland ungdomar förr i världen utvecklades detta till en skämtsam risning där flickor slog pojkar på skoj ena kvällen och pojkarna försökte ge igen nästa kväll.

Källa: Stora boken om Livet Förr av Jane Fredlund

måndag 18 april 2011

Litteraturstudier i höst?

Ansökningstiden till universitet och högskolor gick ut i helgen. Jag har sökt två kurser och vet i dagsläget att jag inte kommer att klara av bägge två men kan inte just nu välja, det beslutet skjuter jag på framtiden.

Första kursen är en fortsättning och fördjupning på den distanskurs jag läst i två år som heter Hållbart Familjeskogsbruk.

Andra kursen och här börjar det brännas, är en 15-poängskurs på Linnéuniversitet i Växjö och heter Att skriva kritik och kulturjournalistik. Jag blev så inspirerad när läste på Bokmanias blogg att hon gått denna eller en liknande kurs, och hoppas den passar mig oxo.

Rapport från Alicante, del 1

Så var vi hemma då efter fyra intensiva dagar i Alicante med jobbet. Det var strategiresa med planering för framtiden och teambildning. Mycket bra och lärorikt men visst fick vi en dag för oss själva också. Det blev en blandning av kultur och shopping den dagen.

Santa Bárbaras kastell ligger på ett berg strax ovan själva Alicante. Här har det bott människor sedan bronsåldern och det var araberna som byggde första fästningen här på 800-talet. Det ser ut som en riktig sagoborg och blev mitt 116 slott/borg/herrgård att besöka. I rabatterna runt om på borgården blommade redan lavendel, hibiskus och flera andra vackra blommor jag tyvärr inte vet namnet på. Behöver jag säga att utsikten härifrån var milsvid och mäktig?

onsdag 13 april 2011

Mot Alicante

Imorgon bär det av till Alicante tillsammans med mina goa arbetskamrater. Vi ska på en strategiresa tillsammans till varmare klimat i dagarna fyra. Schemat ser pressat ut men en fri dag får vi och jag har lovat mig själv att försöka någon bra bokhandel och köpa med hem någon för mig okänd spansk författare (de är säkert många) som förhoppningsvis finns översatta till engelska.

Reselitteratur? Jodå, visst har jag med mig det. De fattiga i Lodz i MP3-spelaren och två tummade loppisbocket á 5 kronor styck. Kådisbellan av Roland Schütt och Honungsvargar av Sun Axelsson.

tisdag 12 april 2011

Världens mått - Daniel Kehlmann

I Världens mått möts vetenskapsmannen Alexander von Humboldt och matematikern Carl Friedrich Gauss på en vetenskapskonferens i Berlin 1828. De är några av de främsta tyska vetenskapsmän som funnits och tanken kittlar över vad som kan ha sagts vid ett sådant möte? Möttes de alls eller är det fiktivt liksom så mycket annat i bästsäljaren av Daniel Kehlmann. Humboldt och Gauss har visst existerat men var verkligheten tar slut och författarens fantasi tar vid låter sig inte gissas.

De två är varandras motsatser. Humbolt är rikemanssonen som får studera för de bästa lärarna pengar kan köpa, Gauss är son till en fattig hantverkare som hankar sig fram på stipendier och för att hans lärare i honom ser ett blivande geni. Humbolt drar sig undan kvinnor, vet inte vad han ska göra med dem medan Gauss har ett libido av stora mått och är gift ett par gånger. Humbolt far världen runt och mäter allt han kan, bestiger vulkaner, far nerför Amazonas och klättrar i gruvor medan Gauss gör sina upptäckter hemma i Tyskland. De två männens öden är skickligt hopvävda med varandra i vartannat kapitel.

Boken har ett lustigt språk och är lustigt skriven och medvetet eller omedvetet drar författaren ett löjes skimmer över vetenskapsmän över lag. De framställs som kufar. Kanske är det sant? En hel del måste försakas för att man ska nå sitt mål. Gauss lär nog ha varit ganska unik i det att han övergav sin brud på bröllopsnatten för att stiga upp och skriva ner en viktig matematisk formel som kom till honom just då.

Det är en ovanlig bok för att vara tysk tycker jag utan att hävda att jag är expert på något sätt. Hade jag inte vetat hade jag knappt gissat på tyskt ursprung. Vissa saker i boken får mig att tänka på Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Där blandas också fakta och fiktion på ett vilt och festligt sätt och huvudpersonen är inblandad i olika världshändelser. Av de två föredrar jag faktiskt hundraåringen.

måndag 11 april 2011

Tematrio - Min hembygd

Lyran kör en tematrio där det är meningen att vi bokbloggare ska skriva om tre författare från vår hembygd. I det här fallet räknar jag hela Småland som min hembygd och då finns det en och annan att välja på.

1. Pär Lagerkvist blir mitt första val. Nobelpristagare 1951 från Växjö. Böckern Dvärgern och Barabbas har läst och rekommenderar varmt. Ett av de småländska lokaltågen, ett s k Krösatåg, är döpt efter Pär Lagerkvist.

2. Ann-Charlotte Alverfors från Reftele är en annan favorit som följt mig genom åren. Hon har bl a skrivit en trilogi där första delen Sparvöga är mest känd. Denna är filmatiserad som en miniserie för sisådär 20 år sedan med bl a Per Oscarsson, Sten-Åke Cederhök och Anders Ekborg i huvudrollerna.

3. Mitt tredje val faller på Viktor Rydberg. Kanske mest känd för sitt verk om Tomten men också romanen Singoalla. I Jönköping finns ett museum tillägnat honom. Strax norr om Växjö finns Singoallas grotta.

Det finns andra småländska författare värda att nämnas men jag skrev om Moberg igår i bloggjerkan och Astrid får så mycket uppmärksamhet ändå.

söndag 10 april 2011

Jerka om favoritförfattare

Den här veckans fråga från Annika har fått mig att fundera i ett par dagar innan jag skriver ett svar.

Finns det någon författare som du beundrar extra mycket och vad är det i så fall som gör han/hon så speciell?

Det finns många författare vars egenskaper och synpunkter jag beundrar men väljer att tolka frågan som att svaret är vilket författarskap jag beundrar. Då har jag valt ut två författare, en kvinna och en man, båda svenskar.

1. Vilhelm Moberg är mitt första val. Hans liv är egentligen lika intressant som en av hans romaner och slutade på ett sorgligt sätt. Hans böcker handlar ofta från mitt landskap - Småland och Utvandrarserien är väl oslagbar som ett epos över alla de som av ett eller annat skäl tvangs utvandra till USA.

2. Kerstin Ekman är mitt andra val. Jag har läst en hel del av denna mångsidiga författarinna och upptäcker alltid något nytt i hennes böcker. Dessutom beundrar jag den som vågar sätta sig emot en organisation av den kaliber som Svenska Akademien är.

lördag 9 april 2011

Mitt förhållande till nobelpristagare

Jag vet att jag inte är den ende som har det som ett mer eller mindre allvarligt mål att försöka läsa minst ett verk av varje nobelpristagare i litteratur. Det finns de som tyckt att jag varit högfärdig för att jag bara vill läsa "fin" litteratur men tvärtom jag brukar hävda att bland pristagarna finns en härlig blandning genremässigt och med hyfsad geografisk spridning, i vart fall har det blivit bättre på de senare åren. Diskussionen om vilka som varit mer värdiga vinnare än andra och vilka som egentligen skulle fått priset men blivit förbisedda lämnar jag åt andra.

Att försöka läsa sex pristagare vart år, en varannan månad, verkar inte vara ett oöverstigligt mål. Hitills i år har det blivit tre nya pristagare. Nedan följer listan av pristagare, de som jag läst är fetmarkerade. (N) betyder att jag läst en novell av författaren som ingår i novellsamlingen Nobeller.

2013 Alice Munro - Kärlek, vänskap, hat
2012 Mo Yan - Det röda fältet
2011 Thomas Tranströmer - Sorgegondolen

2010 Mario Vargas Llosa - Bockfesten
2009 Herta Müller - Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv, Flackland
2008 J M G Le Clézio - Afrikanen
2007 Doris Lessing - Sommaren före mörkret, Det femte barnet,
Ben ute i världen
2006 Orhan Pamuk -  Snö, Ett samtal med min mor (N)
2005 Harold Pinter - Spegeln (N)             
2004 Elfriede Jelinek - Pianolärarinnan
2003 J M Coetzee - Onåd              
2002 Imre Kertész  - Mannen utan öde             
2001 V S Naipaul  - Att läsa och skriva. En personlig betraktelse             
2000 Gao Xingjian - Om regn, snö och annat (N)
1999 Günter Grass - Krabbans gång, Mitt århundrade            
1998 José Saramago - Dubbelgångaren
1997 Dario Fo - Den nakne mannen och Mannen i frack                    
1996 Wislawa Szymborska - Aldrig två gånger
1995 Seamus Heaney - Grönt Ljus
1994 Kenzaburo Oe - Planetens övergivna barn (N)           
1993 Toni Morrison - En välsignelse            
1992 Derek Walcott  - Vinterlampor         
1991 Nadine Gordimer - Amnesti(N), Min sons historia
1990 Octavio Paz - Till klarhet, Mitt liv med vågen (N)
1989 Camilo José Cela       
1988 Naguib Mahfouz - Två berättelser (N), Wedding song
1987 Joseph Brodsky - En plats så god som någon, I ett och halvt rum(N)
1986 Wole Soyinka - En berättelse om två länder (N)            
1985 Claude Simon            
1984 Jaroslav Seifert - Mozart i Prag
1983 William Golding - Flugornas herre
1982 Gabriel Garcia Marquez - Hundra år av ensamhet, Tisdagssiesta(N)
1981 Elias Canetti - Den ordsnabbe (N)
1980 Czeslaw Milosz          
1979 Odysseus Elysis         
1978 Isaac Bashevis Singer - En sista blick (N)
1977 Vicente Aleixandre     
1976 Saul Bellow - En blivande far (N)                
1975 Eugenio Montale - Dikter i Svensk tolkning av Anders Österling
1974 Eyvind Johnson - Nu är det 1914, En tid av oro för Eugenia (N)
1974 Harry Martinsson - Nässlorna blomma, Hårt hållen (N)
1973 Patrick White - Den oförstörbara mandalan, Sädesärlor i månsken (N)
1972 Heinrich Böll - Katarina Blums förlorade heder, Ej blott i juletid(N)
1971 Pablo Neruda - Den stora oceanen
1970 Alexander Solzjenitsyn - En dag i Ivan Denisovitjs liv, Att andas(N)
1969 Samuel Beckett - Hört i mörkret 2 (N)
1968 Yasunari Kawabata - Födelsemärket (N)    
1967 Miguel Angel Asturias
1966 Samuel Agnon            
1966 Nelly Sachs - "Dikter i svensk tolkning av Olof Lagercrantz, Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf "
1965 Michail Sjolochov      
1964 Jean-Paul Sartre         
1963 Giorgos Seferis          
1962 John Steinbeck - Vredens druvor, Möss och människor, Pärlan, Krysantemerna(N)
1961 Ivo Andric - Bron över Drina              
1960 Sait-John Perse          
1959 Salvatore Quasimode 
1958 Boris Pasternak          
1957 Albert Camus - Pesten
1956 Juan Roman Jimenez - Silver och jag  
1955 Haldor Kiljan Laxness - På tunet därhemma, Sill(N)
1954 Ernest Hemingway- Den gamle och havet, Farväl till vapnen, Fjärilen och stridsvagnen(N)
1953 Winston Churchill - Savrola
1952 Francois Mauriac       
1951 Pär Lagarkvist - Dvärgen, Barabbas, Far och jag(N)
1950 Bertrand Russel          
1949 William Faulkner        
1948 Thomas Stearns Eliot - De knepiga katternas bok
1947 Andre Gide - Vatikanens källare
1946 Herman Hesse - Stäppvargen
1945 Gabriela Mistral         
1944 Johannes V Jensen     
1943 Inget pris utdelat
1942 Inget pris utdelat
1941 Inget pris utdelat
1940 Inget pris utdelat
1939 Frans Eemil Sillanpää - Lögner(N)
1938 Pearl Buck  - Kejserlig kvinna
1937 Roger Martin du Gard
1936 Eugene o´Neill           
1935 Inget pris utdelat
1934 Luigi Pirandello - Signora Friola och hennes måg signor Ponza(N)
1933 Ivan Bunin                  
1932 John Galsworthy - Forsythesagan
1931 Erik Axel Karlfelt - Karlfeldt dalmålaren, vildmarks- och kärleksvisor       
1930 Sincair Lewis             
1929 Thomas Mann - Buddenbrooks
1928 Sigrid Undset - Det första mötet(N), Jenny
1927 Henri Bergson            
1926 Grazia Deledda - Magikern (N)          
1925 George Bernard Shaw
1924 Wladyslaw Reymont  
1923 William Butler Yeats - Han önskar att hans älskade vore död   
1922 Jacinte Benavento      
1921 Anatole France          
1920 Knut Hamsun - Svält
1919 Carl Spitteler              
1918 Inget pris utdelat
1917 Karl Gjellerup            
1917 Henrik Pontoppidan - Isbjörnen, Idyll(N)
1916 Verner von Heidenstam - Sista dikter                    
1915 Remain Rolland          
1914 Inget pris utdelat
1913 Rabindranath Tagore  
1912 Gerhart Hauptmann    
1911 Maurice Maeterlinck  
1910 Paul Heyse - L'Arrabiata(N)
1909 Selma Lagerlöf - Gösta Berlings saga, En herrgårdssägen, Jerusalem, Julklappsboken(N)
1908 Rudolf Eucken           
1907 Rudyard Kipling - Djungelboken
1906 Giosue Carducci        
1905 Henryk Sienkiewicz    
1904 Frederik Mistral         
1904 José Echegaray          
1903 Björnstjerne Björnson - Fadern(N)
1902 Theodor Mommsen
1901 Sully Prudhomme

fredag 8 april 2011

Livet på landet förr

Tidningen Land har gett ut två böcker med bilder från livet på landet förr. Det är tidningens läsare som själva bidragit med innehållet genom att skicka in sina bilder från 1940-1970-talen.

Det är en fantastisk känsla att bläddra i böckerna och se alla bilder från ett svunnet Sverige som ändå inte ligger mer än ett par generationer tillbaka i tiden. Det är en bildskatt som bevarats till eftervärlden och i vår har det pågått fotoinsamling till ytterligare en bok.

torsdag 7 april 2011

Bokbussen

Vilken förnämlig service har inte våra bibliotek gentemot sina låntagare och läsare på landsbygden. Jag säger heja, heja till bokbussen som i ur och skur, snö eller storm tar sig fram till sina kunder. Häromdagen kunde jag för första gången sitta på yttertrappan i vårsolen och vänta på att den kom till vår by.

onsdag 6 april 2011

Bort, Bort - Anjum Hasan

Min dragning till och klockarkärlek för Indien beskrev jag lite grand igår när jag berättade om en helt annan bok som handlar om ett helt annat Indien, nämligen Mr Alis äktenskapsbyrå.

Sophie Das, huvudpersonens 25-åriga huvudperson söker meningen med livet och det är bokens röda tråd. Hon är en av många, många indiska ungdomar som flyttar till storstaden Bangalore från en mindre stad med hoppet om att finna livet, finna något annat än det barndomsstaden bjöd på. Hon ville bort. Nu när hon är i Bangalore och som så många andra där jobbar på ett outsourcat amerikanskt företag längtar hon hem igen, hem till det ”riktiga Indien”, hon vill bort igen.

Sophie och hennes vänner glider förbi i boken, alla med drömmar om bilar, stipendier för att plugga utomlands, lägenheter eller bara konsumtion och fester. Sophie förtärs av ytligheten och reser hem. Hemma är det allt annat än idylliskt. Hon finner sin familj i upplösning. Boken handlar om att inte höra hemma någonstans, att ständigt längta bort. Sophie lever i en brytningstid. En tid mellan det traditionella Indien och det moderna västsamhället som tränger sig på med sina värderingar och sin livsstil.

Här finns flera intressanta episoder som kommer att stanna kvar hos mig. Sophies hyresvärd är skyldig pengar och hotas inte bara med torpeder som kommer att klå upp honom om han inte betalar utan också av att hamna med namn och bild i tidningen för att han inte kan betala av sitt lån. Samme vegetariske hyresvärd går i taket när hans sonson bjuds på grillkorv. Pojken, balkongen där grillen stod och allt i dess närhet måste renas med diverse riter. Detta håller man på med i över en vecka. Detta är ett utmärkt exempel på kluvenheten i samhället, gamla och nya traditioner ställs mot varandra. Hyresvärden Mr Bhatt är nog min favoritkaraktär i boken.

Detta är två kaxiga uttalanden på Bangalores hemsida. Kolla själva. http://www.discoverbangalore.com/

Bangalore, a real cool place on Planet Earth.
Few Cities in the World have the power to attract and motivate a casual visitor to move there permanently.

Den här boken platsar som ett extranummer i Lyrans jorden-runt-utmaning som just nu vilar i Asien i april.

tisdag 5 april 2011

Mr Alis äktenskapsbyrå - Farahad Zama

Finns det en genre som heter etnisk feelgood litteratur? Det borde det göra och hit hör definitivt Mr Alis äktenskapsbyrå. Det är några månader sedan jag läste och njöt av boken, men eftersom Lyrans jorden-runt-resa nu mellanlandar i Asien tänkte jag nämna den här boken som är en humoristisk och kravlös höjdare närhelst man vill piggas upp eller bara läsa och njuta. Det MaRamotswe från Damernas detektivbyrå varit för Botswana kan Mr Ali bli för Indien.

Jag har alltid haft en stark dragning till Indien utan att besökt det, men den som bott i London i ett par år kan bara inte undgå Indiens och Indiernas stora inflytande där. Det finns knappt en kvartersbutik där inte en indier står bakom disken, varje affärsgata med självaktning har en indisk restaurang och överallt ser man kvinnor klädda i de mest fantastiska mönstrade och färgrika saris.

Bara genom att läsa Mr Alis äktenskapsbyrå får man så mycket av Indien till sig. Mr Ali bestämmer sig en dag att öppna en äktenskapsbyrå för bättre bemedlade när han pensioneras för att inte blir sysslolös. Byrån blir en riktig framgång i ett land där arrangerade äktenskap, hemgifter och kastsystem kastar sin skugga över varje äktenskap.  Det är klart att skildringen inte stannar länge vid hemlösa, kastlösa och fattiga. Det är det nostalgiska och romantiska Indien som porträtteras och i denna bok nöjer jag mig med det. Boken lunkar fram i ett lugnt tempo, ungefär som jag förställer mig den indiska landsbygden att vara. Beskrivningarna av de olika rätterna som serveras vid ett bröllop får det att vattnas i munnen på mig. Finns det något godare än Chicken tikka marsala, naanbröd, onion bajis och raita?

måndag 4 april 2011

Tematrio - Böcker från 2000-talet

Lyrans utmaning den här veckan går ut på att: Berätta om tre romaner som gestaltar vår samtid. Svenskt eller utländskt - välj själv!

1. Sirila gentlemän sökes - Karin Brunk-Holmqvist är mitt första val. Våra pensionärer blir allt yngre och lever längre. Därför känns det som en bok i tiden där två äldre damer via kontaktannons söker varsin siril gentleman. Mysrolig bok av Österlens mästarinna i feelgood-litteratur med Skånekänsla.

2. Det känns som att det är inne att skriva böcker till eller om sina föräldrar, eller så är det så att jag har läst ovanligt många böcker på det temat de senaste åren. En av de bättre och mer moderna skildringarna är Åsa Linderborgs kärleksfulla porträtt av sin pappa i Mig äger ingen.

3. För att gå lite utanför Sveriges gränser landar vi i Indien tillsammans med Anjum Hasan i Bort, bort. Jag är i sluttampen på läsandet av denna bok och kommer att avhandla den mera utförligt om några dagar i jordenruntutmaningen som just mellanlandat i Asien. Den 25-åriga Sophie har flyttat till storstaden Bangalore för att komma bort från småstadshålan där hon växt upp och hamnar mitt i en snabbt snurrande spiral av jobb, fester, pengar, lån, bilar och konsumtion. Hon tröttnar, känner sig rotlös och återvänder till småstaden. Jag tycker den på ett bra sätt skildrar den snabba utvecklingen i länder som Indien och hur människorna inte riktigt hänger med.

Ljuva 60-tal

Igår tuggade vovsingen sönder fjärrkontrollen. Nu kan vi inte byta kanal längre utan det blir som på 60-talet med Svt1. Nåja, jag sörjer inte, är en TV-tittande person, men det klart Babel på torsdag hade jag ju velat se.
Trösten är att inom ett par veckor så kommer Telia att blåsa fiber till oss och då byter vi ändå system och då ska det också blir lite fjutt på internetuppkopplingen.

söndag 3 april 2011

Tre apor - Stephan Mendel-Enk

Tre apor, berättelsen om den judiske 13-årige pojken Jacobs familj och uppväxt i den judiska församlingen i Göteborg, fick mycket goda recensioner när den kom ut förra året. Det var förmodligen därför som jag skrev ner titeln i min lilla bok. Höga förväntningar är aldrig bra och jag når tyvärr inte längre i mitt omdöme om den här boken än att den är "ljummen".

Jacobs familj med mamma, pappa, mammas nye karl, syskon, farmor och farfar, mormor och morfar, kompisar och rabbinen i församlingen blir inte stort mer en tävling i att vara original och så udda som möjligt. Visst, personligheterna är kärleksfullt och varmt porträtterade men ett skimmer av löje hänger över samtliga tycker jag. Det är en berättelse om slitningar mellan generationerna där de äldre vill hålla kvar vid det traditionellt judiska och är livrädda att de yngre ska bli "Västeråsare" (synonymt med svenskt, kristet). Rädslan är befogad när Jacobs mamma kastar ut pappan och skaffar sig en svensk man som är så långt från kosher man kan komma. Bäddat för konflikter alltså.

Jag var au-pair i en judisk familj i London på 1980-talet och är väl bekant med judendomen och många av dess traditioner men tycker ändå boken har sitt värde i den snabblektion i judendomen läsaren får sig till livs.